Ta tillbaka makten över det vilda

Se klippet till höger

- SvD 18 feb 07 -

Hur kan jägarna i landet tillåtas ha inflytande på om vargen ska räddas från inavel. Riksdagen har bestämt att vi ska ha minst 200 vargar i landet, jag utgår från att riksdagspolitikerna menar 200 livskraftiga vargar.

För att rädda vargarna från inavel måste det självklart bli tillåtet att fånga in ryska eller finska vargar och placera ut dem i Mellansverige där merparten av den svenska vargstammen finns. Och det ska inte ske i utbyte mot att jägarna ska få döda varg legalt.

Däremot kan t ex Grimsö plocka bort två "svenska" vargar, låt oss säga vartannat år, och ersätta dem med två individer från Finland. Och inte ens jägarna kan komma och prata om inplantering. Tar man bort två och ersätter med två blir det kvar två. Det kan t o m en jägare räkna ut.

Därmed skulle den svenska vargstammen tillåtas öka i sin egen takt men med den skillnaden att nya gener tillsätts.

Politiker måste visa lite ryggrad i den här frågan. Kan man höja avgiften till a-kassan med ca 200 procent för större delen av svenska folket borde det inte vara några problem att ta ett beslut som går emot delar av den svenska jägarkåren som totalt uppgår till ca 2 procent av befolkningen.

I vilken demokratisk sammanslutning, för Sverige är väl en demokrati, tillåts 2 procent att ha ett så stort inflytande som jägarna har i vargfrågan, ja, när det gäller jakt över huvud taget. Är det inte dags att v i, den icke jagande delen av befolkningen, tar över den frågan om vilka djur som ska finnas i våra skogar. Självklart för var och en är att alla djur har en plats där. Vi har inte mandat att sortera bort de som vi av någon anledning inte gillar.

Skyddsjakt i Norge överklagas

På måndag skulle skyddsjakt på en varg inletts i Rendalen i det norska Hedmark på gränsen till Sverige.
Norska vargvänner försöker nu stoppa jakten genom att överklaga beslutet.
Norska naturvårdsverket gav tidigare i veckan tillstånd till att fälla en varg i trakten kring Rendalen.

De två natur- och miljövårdsorganisationer som står bakom överklagandet menar att det inte finns godtagbara skäl till att döda vargen.

Bilden visar slakten på fyra vargar i norska Atnadalen i mars 2001. Tiken i familjegruppen förföljdes med helikopter i två mil innan hon utmattad gav upp och kunde skjutas. Hon var dräktig med minst fem valpar.

Tre jägare avslöjar sina mörka tankar

Den här insändare, i sitt ursprung rubricerad - Ingen livskvalité i rovdjursland - har jag klippt från tidningen Ljusnan. En skrämmande läsning författad av tre jägarföreträdare som av samhället fått tillstånd att både bära livsfarliga vapen och att under vissa bestämda tider döda djur som älg och rådjur.

Och helst vill de också döda djur som vi i demokratisk ordning bestämt ska vara fridlysta. Jägarna är en mycket liten minoritet, ca 2 procent av befolkningen, som har tagit sig rätten att ha alltför stort inflytande på vår natur.

De tre jägarföreträdarna skriver att vi mäniskan står högst på näringskedjan och att det är något som vi måste slå vakt om. Är det 2006 eller vad..? Dessa rasistiska strömningar inom jägarkåren blir allt mer uppenbara i debatten om rovdjuren och då främst varg.

Man skäms att vara människa i samma land.

I ett annat stycke frågar man om det är etiskt att på "konstlad" väg skapa en vargstam som redan är inavlad. Varför inte istället komma med konstruktiva förslag hur vi ska motverka inaveln, t ex genom att varje år byta ut några skandinaviska vargar mot vargar infångade i Finland eller Ryssland. Det skulle inte bli fler vargar men genetiskt mer livskraftiga.

Men sådana livsbejakande förslag kommer alrig från jägarhåll, där handlar det bara om att skjuta döda lemlästa tjuvjaga utplåna liv. Och behålla allt älgkött själv.

Läs och förundras vad som rör sig i huvudet på tre jägarföreträdare år 2006. Här följer insändaren.

Det är nu hög tid att göra en avstämning i rovdjurspolitiken. Vi bör till att börja med ställa oss följande frågor:

Har det forna beslutet om en vargstam på 200 individer förankrats i samhället?

Var det tänkt från början att dessa 200 vargar skulle trängas på en knapp tredjedels yta av Sverige, där vi för övrigt har världens högst reproduktiva björnstam och världens tätaste lodjursstam, förutom förekomst av järv.

Har vi varit för trångsynta i våra värderingar om en biologisk mångfald?

Är det inte dags att lyfta upp problemet på en mer global nivå?

Jovisst, men då kommer helt riktigt nya fakta och värderingar in i bilden som föranleder en omvärdering av den uppkomna situationen. Helt plötsligt är vargen inte utrotningshotad, den finns hundratusentals i Ryssland och är det tredje mest förekommande däggdjuret i världen. Sveriges så kallade vargbiotop liknar jämförelsevis mer ett labyrintspel av inhägnad storskansenmodell utan någon väg ut till den frihet, som bör vara förutsättning för detta intelligenta rovdjur.

Att ständigt konfronteras med människor, tamdjur, viltstängsel och trafikerade vägar har skapat konflikter som kommer att tillta. En tänkt väg ut till frihet norrut stoppas av den samiska kulturen (intill nolltolerans). En kultur som de facto uppstått för deras överlevnad och som innebär att man står högst upp på näringspyramiden. En kultur där vi i stora delar känner igen oss bland glesbygdsbefolkningen och som inte går att radera ut med politiska pekpinnar eller lagstiftningar.

Är det för övrigt etiskt riktigt att på denna ”konstlade” väg skapa en vargstam som redan präglas av inavel och som kanske inom en 15-årsperiod är helt steril?

Borde vi inte bevaka vår första plats på näringspyramiden och slå vakt om den miljardindustri älgjakten innebär? Att ta vara på den förnyelsebara resursen av älgkött och ge till den svältande delen av befolkningen motsvarande föda i stället för att ge den till vargarna?

Lägg därtill den ”innebrända” kvoten av cirka 100 000 vårfåglar som den åländska vårjakten genererade i mat till skärgårdsbefolkningen, och så vidare.

Borde vi inte slå vakt om den kraft som präglar dessa människors överlevnadsinstinkt i stället för att genom politisk lobotomi begå kulturmord?

Kulturmord som hotar skapa ett apatiskt samhälle där vi i en krissituation svälter ihjäl efterhand hyllorna på Prix och Ica gapar tomma.

Är det ekonomiskt moraliskt försvarbart att satsa alla dessa pengar på rovdjursforskning, speciellt på en art som långt ifrån är utrotningshotad? Eller 200 miljoner kr på den vitryggiga hackspetten som inte längre vill bo i Sverige?

Vore det inte mer relevant att ge pengarna till att rädda regnskogar eller varför inte ”rädda Östersjön”?

Borde vi inte låta våra gamlingar på hemmet få behålla sin bullskiva till kaffet i stället för att märka en inavlad varg för 380 000 kr?

Livskvaliten i ”rovdjursland” är borta. Det tycker vi som bor där är åt helvete och uppmanar politiker, organisationer, förbund och föreningar att hörsamma sina respektive medlemmars krav på en starkt reviderad rovdjurspolitik. Nu, så fort som möjligt. Annars kan vi lika gärna ge pengarna till rymdforskningen, för där vet vi redan att solen en dag kommer att slockna.

Då gäller det att ha funnit en annan planet i ett annat solsystem att leva på. Agera nu! Annars kan ni stoppa jorden. Vi är några stycken som vill kliva av.

Håkan Norell

kretsordförande Jägareförbundet Ljusdal-Ramsjö jaktvårdskrets

Berit Bodin

kretsordförande Jägareförbundet Järvsö-Arbrå-Undersvik jaktvårdskrets

Tore Persson

kretsordförande Jägareförbundet Los-Hamra jaktvårdskrets

Huvudlöst ja till vargdödande

Fem hundar i Voxna i Ovanåkers kommun har angripits av varg och nu tillstyrker länsstyrelsen i Gävleborg att en varg ska få skjutas under innevarande jaktsäsong. Det är Naturvårdsverket som fattar det avgörande beslutet.
I området finns en vargfamilj.
Hur länsstyrelsen kan tillstyrka jakt på varg nu tyder på en djup okunskap om hur vargen lever. Just nu är alfaparet inne i en intensiv parningsperiod. Valparna från i fjol har de lämnat vind för våg vilket också märks av att det dyker upp lite "oskygga" vargar här och där i närheten av Edsbyn och byarna runt omkring.

Eftersom ungvargarna lämnas vind för vår är det samtidigt en signal till dem att söka sig ut från reviret. Det innebär att det snart bara är de två alfadjuren kvar i området. Och då förstår ju var och en att det är just ett av dessa djur som löper störst risk att skjutas om det ges tillstånd till detta.

Länsstyrelsens okunskap, eller slappa eftergivenhet t gentemot jägarna, visar hur viktigt det är att Naturvårdsverket ska behålla det slutliga avgörandet i frågor om skyddsjakt. Skulle sådana beslut läggas regionalt skulle vi snart inte ha några vargar kvar.

Kurs för vargjägare polisanmäls

Vargkursen i Dals Ed denna helg, 24 och 25 februari, polisanmäls. Det är organisationen Folk för varg som anser att det är brottsligt att lära ut vargjakt i Sverige eftersom vargen är fridlyst.
Enligt Göran Sten som är ordförande i organisationen som har cirka 100 medlemmar anser man också att kommunen som äger lokalen begår ett lagbrott genom att uthyrningen, liksom att samtliga deltagare på kursen gör sig skyldiga till lagbrott.
Om polisen inte ingriper tänker organisationen gå vidare och anmäla kursen till EU.
Kursen som lär ut olika metoder vid vargjakt hålls i något som kallas Stallbacken i Dals Ed.

Och visst verkar det konstigt att man kan ha kurs i något som syftar till ett lagbrott. Ungefär som man skulle ha kurs i bankrån.

Tjuvjakten på varg utbredd

I en kommande rapport från Grimsö forskningsstation konstateras att två tredjedelar av de vargar som dör varje år tjuvskjuts.
- Det innebär att nästan 30 vargar sköts förra året, säger forskaren Olof Liberg till Värmlands Folkblad.
Omkring 30 procent av vargstammen dör varje år. Men det är bara lite över tio procent som dör en naturlig död. Resten tjuvskjuts.
Med utgångspunkt från att det fanns cirka 150 vargar i landet förra året skulle det här innebära att det då tjuvdödades 30.
Även gift används för att döda vargar. Det finns flera exempel på gift som hittats på olika platser.
Rapporten bygger på en sannolikhetskalkyl där man försökt finna stationära och sändarförsedda vargar som försvunnit. För att exempelvis utesluta sändarfel eftersöks sedan varje varg enligt en rad olika kriterier. Snöspårning är det viktigast och hittas inga spår då bedöms sannolikheten stor att vargarna skjutits.Olof Liberg tror att den bedömning de gjort ligger mer i underkant än i överkant. Kropparna efter dödade vargar är så gott som omöjliga att hitta och för polisen är illegal jakt mycket svåra brott att reda ut.
Eftersom tillväxten på vargstammen är cirka 40 procent ökar ändå vargstammen något för varje år som går.Grimsö forskningsstation har gjort sammanställningar över illegalt dödade vargar ända sedan 1999.

Inga älgar kvar?

Måste bara lägga ut denna insändare från 24 februari i år.
Tror jägarnas företrädare att de kan lura oss hur länge som helst..?

Insändaren:
Jägarförbundets ordförande Curt Borgh, sa i nyheterna på Värmlandsradion häromdagen, att det finns inga älgar kvar längre, utan vargarna måste decimeras. Minuten efteråt kommer trafikredaktionen med en trafikvarning för, just det älgar.
Älgkrockare

LRF vill skjuta vargar i västra Värmland

Vad väljer du,
livet

eller döden?

Värmland LRF i Värmland vill skjuta två vargar i det så kallade Gräsmarksreviret vid Norgegränsen. Tillsammans med Svenska Kennelklubben och Svenska Jägareförbundet i länet ansöker man om skyddsjakt.
Gräsmarksreviret ligger i västra Värmland mot gränsen till Norge och omfattar ett lika stort område på vardera sidan gränsen. LRF uppskattar att varg angripit tamdjur i reviret vid åtminstone tio tillfällen under de senaste två åren.
-Det har varit väldigt mycket skador. Det är till och med så att en del upphör med djurhållningen just på grund av vargangreppen, säger Lotta Wiringe, rovdjursansvarig på LRF i Värmland till tidningen Land
- Det är inte bara de dödade djuren som är problemet. Ett ännu större problem är det merarbete vargarna skapar och den oro som djurägarna ständigt känner för att något skall inträffa, säger hon. Man vill få tillstånd att skjuta två vargar så snart det blir spårsnö. Om inte angreppen upphör efter det vill man skjuta ytterligare djur tills skadorna upphör.
Att LRF vill skjuta varg är inget nytt. Redan då det begav sig i Värmlandsskogarna höstvintern 1983 ville man skjuta varg. Då fanns två kända vargar i norra Värmland, de enda i hela Skandinavien.
Redan då ansökte LRF och Jägareförbundet i Värmland om jakt på varg med motiveringen att man inte kunde acceptera en så stark koncentration av varg i området runt Nyskoga.
LRF och Jägarförbundet var inte trovärdiga då, och är det inte heller nu.
Det hade varit smaskens det att hösten 1983 fått tillstånd att skjuta de två vargarna. Vad hade då hänt med de sex valpar som det senare visade sig att vargparet fött våren 1983 och fostrat i tysthet. De sex valparna är ursprunget till dagens vargpopulation i Skandinavien.
Låt vargen i Gräsmark leva och låt den leva i Gräsmark.

Ett insändarklipp

Kan inte låta bli att inte delge er nedan klipp från 2002 som jag hittade på en insändarsida. Vi som vet hur det är måste träda fram och ta död på alla skrönor som jägarna sprider för sin egen sak. Jägareförbundet har tagit landsbygdens folk som gisslan för att få gehör för sin sak.
För ingen skulle ju acceptera vargjakt bara för att jägarna ska få ha sina älgar ifred. För det är ju en verkliga orsaken till jägarnas motstånd mot varg.

Klippet kommer här:
Nu börjar jag bli evinnerligt trött på alla varghatare som i media sprider lögner, myter och vanföreställningar om vargen. Senast var det JP och B-M T som skrev att vargen "även kan ta människor".
Förståeligt nog skriver de inget mer konkret om detta, ty i verkligheten förhåller det sig så att senast en varg anföll en människa i Sverige var på 1800-talet och då rörde det sig om en halvtam varg. Jag är uppvuxen på landet, i en trakt där det förekom varg och jag kan säga att bilden av landsbygdens folk som varghatare inte stämmer.
Tvärtom, de flesta av mina dåvarande grannar tyckte att det var roligt att vargen var tillbaka och om man håller sig till verkligheten finns det heller ingenting hos vargen att vara rädd för. Förmodligen har sagorna om Stora stygga vargen och Rödluvan spritt bilden av vargen som en blodtörstig best, en bild som lever kvar än i dag. De enda av mina före detta grannar som var emot vargen var just jägare som avskydde vargen för att den var en konkurent om villebråden.
Som bekant är vargen ett rovdjur och visst har det hänt att vargar dödat jägarnas hundar. Värt att komma ihåg är dock att jägarna själva och trafiken dödar betydligt fler hundar än vad vargen gör.
Vargens vän

Norska tankar om ulven (canis lupus)

Ener Borg wrote:
Selvfølgelig syns jeg vi skal ta vare på de ulvene vi har hos oss. Grunnen til det er at det vil bli mye hyggeligere for oss å leve her. Det gir en mye bedre livskvalitet!

Att miljön bliver mera trivsam för människan om det lever vargar i våraskogar är tyvärr et icke-argument.

Det finns många människor som, med just lika stark övertydning, tycker att vargen är en anakronism i naturen. Dessa människor upplever att attderas livskvalité försämras avsevärt om det finns varg i omgivningen. Givetvis måste då vargmotståndarnas uppfatningar väga precis lika mycketsom vargvännernas - detta är oundvikligt om man accepterar människansuppfattningar som ett avgörande argument. Denna fälla måste vi för varjepris undvika att gå i.

Därför måste argumenten för naturbevarande och bevarandebiologi alltidhämtas /utanför/ människan. Det är helt enkelt nödvändigt att accepteranaturens och ekosystemens eget värde /oberoende/ av människan och vadmänniskor tycker i ögonblicket.
Det er ingenting som tyder på at ulv i Russland er utryddingstruet.

Genotyping har visst at det er en god varitet i den Russiske bestanden som vi er beriket av (Flagstad). Men russerne jakter voldsomt og har en annen instilling til dyr en oss, og ulven kan bli truet der også etterhvert. Derfor er det som jeg skev tideligere viktig for oss å få til en adferdsendring hos mennesker.

Nej, vargen i Ryssland hotas knappast av utrotning - i dagsläget. Men iRyssland och i andra länder är djuren potentiellt hotade om politikengentemot rovdjur skulle förändras i mer restriktiv riktning. Viktigastav allt är emellertid att det har föga effekt i dom skandinaviskaekosystemen om det lever många tiotusentals vargar i öst, om det inteockså finns varg här.

At ulven er nødvendig i vårt økosystem er å ta i men for vår egen fremtids del kan man still spørsmål om det.

At den griper inn har vi sett et godt eksempel på i Yellowstone med kaskadeeffekten. Men naturen klarer seg uten ulv også, men det er vi mennesker som eventuelt ikke klarer oss uten. Nu råder ingen större tvekan om att predationstryck verkar gynnsamt påbytesdjuren. Frånvaro av sådant innebär försämring avvilddjursegenskaper, och man kan inte försvara detta med att evolutionenalltid vil anpassa djuren till varje miljö oavsett. Fallet är nämligenatt människan har ingripit i ekosystemen genom att utrota varg frånstora områden. Detta har varit medvetet, och resultaten har varit alltannat än gynnsama för ekosystemen i fråga. Gynnsama har däremotföljderna blivit efter att vargen återvänt till Yellowstone. Och alltså inte endast för människan.
Per Inge Østmoen, Norge