Vargskräckens tid är förbi

- Alliansregeringens beslut att ändra paragraf 28 i jaktförordningen har redan fått effekt. Den jägare som förra året sköt en varg för att försvara sin hund slipper åtal, enligt TT. Att ändra paragraf 28 var ett viktigt kristdemokratiskt vallöfte och jag är glad över att det nu genomförts.
Det säger Irene Oskarsson, kristdemokratisk riksdagsledamot i Miljö- och jordbruksutskottet, med anledning av den inställda rättegången mot vargskytten i Sundsvalls tingsrätt.
- I förra veckan ändrade regeringen äntligen den omtvistade paragraf 28 i jaktförordningen. Och idag meddelade kammaråklagaren i Sundsvalls tingsrätt att åtalet mot den jägare som skjutit en varg för att försvara sin jakthund läggs ner. Enligt TT hänvisar åklagaren till att ändringen av paragrafen gjort det svårt att få en fällande dom.
- Det känns bra att kristdemokraterna kunnat medverka till att den som skjuter en varg för att skydda sin jakthund eller sin tamboskap inte skall dömas till fängelse, som var fallet under den socialdemokratiska regeringen.
Vargskräckens tid är förbi. Nu är det upp till var och en att på ett ansvarsfullt sätt leva upp till den nya lagstiftningen.
Så långt riksdagsledomoten Oskarsson...
Vad hon inte berättar i sitt pressmeddelande är att socialdemokraternas partistyrelse redan i mitten av juni förra året antog ett nytt jakt- och viltvårdsprogram med liknanden innehåll som nu § 28: "även tamdjur utanför hägn på ett rättssäkert sätt får skyddas vid rovdjursangrepp".
Hade inte valet kommit emellan hade vi haft samma § 28 men med s-förtecken.

Politiker är naiva. Om politikerna fortsätter att klappa sig på bröstet för den nya lagen kommer antalet skjutna vargar att rusa i höjden eftersom sådant prat som ovan legitimerar även otillåten jakt på varg. Nu sveper man och får det att låta precis som kritikerna varnar för: vargen görs fredlös det är bara att skjuta.
Att den nya skrivningen av § 28 är rent populistisk står alltså helt klart. Vad gör man inte för några jägarröster. Irene Oskarsson drar sig inte för att fria till väljarna på bekostnad av den sköra svenska vargstammen. Vi vet att den har inavelsproblem, den nya jaktförordningen ökar inte chansen att vi får in nytt blod från Ryssland och Finland via Norrland. Vandrande vargar har redan i dag svårt att nå ner till Mellansverige där flertalet av de 15 till 16 vargfamiljerna finns. Den nya lagen ger anledning till att verkligen pröva om det inte skulle vara möjligt att byta inavlade svenska mot finska med andra gener. Ta bort två och ersätt med två. Status Quo. Men finns det styrkan hos svenska politiker, tillåt mig tvivla.
Exakt vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att få skjuta ett av de fyra stora rovdjuren är fortfarande höljt i dunkel. Lagskrivningen finns ännu inte fem dagar efter beslut ute till läsning.
Det som är intressant är när tillståndet "befara ett anfall", som det har pratats om vid presentationen av den nya lagen, ska betraktas vara uppfyllt.
Där borde det finnas utrymme till tolkningar av de rättsvårdande myndigheterna. Det gäller att åklagarna vågar ta steget och ifrågasätta och inte som i fallet i Medelpad böja sig utan att våga pröva kraften i den nya lagen.
Enligt vad VV erfar ska ett försök att skrämma vargen ha gjorts innan man överväger att skjuta, dessutom ska vargen befinna sig i omedelbar närhet av det "utsatta" tamdjuret.
Befarat angrepp är enligt lagtexten inget vitt begrepp utan ganska precist.
Det finns ju otaliga exempel på hur varg som träffat hund inte angripit utan istället uppvaktat eller lekt med hunden. Att i det läget prata om angrepp går inte, om man inte är ute efter att döda så många vargar som möjligt.
VV